Kristineberg
Kategori: Allmänt

Eftersom vädret skulle bli sämre åkte jag hemöver utan att besöka Lycksele. Men ett lunchstopp på Thornegården i Kristineberg blev mer intressant än jag räknat med.
Det har med en gammal skröna att göra.

Jag har varit nere i den här underjordskyrkan i Kristineberg tidigare. Den har en mycket ovanlig och spännande bakgrund. Det började med en sprängning nere i gruvan i november 1946.
Efter sprängningen kunde man plötsligt se en kristusgestalt i silverglimmande kvartsit mot den mörka berggrunden. Det väckte stor uppmärksamhet i hela världen och folk strömmade till gruvan. Det blev förstås ohållbart när arbetet med malmbrytningen
skulle fortsätta. Därför gjordes en avbildning på ett annat ställe och en ekumenisk kyrka i anslutning till den. Jag har varit där, sett den och upplevt stämningen.

Däremot kände jag inte till den andra negativa bilden av gestalten på bergväggen. Den hittades 1968 då byns konsumaffär skulle repareras. Någon vände på en marmorplatta och där fanns gestalten, en svart Kristus mot vit bakgrund. Nu
förvaras den i ett låst utrymme med glasskiva och jag har både fått se och fotografera även den.
På Länsmuseet i Umeå finns en gammal skröna eller profetia, nertecknad. Den har med fynden i Kristineberg att göra, men är för lång för att kopiera in i sin helhet. Här följer ett utdrag:
" Men i Norden finns ett land med resligt folk, och folken i Nordanlanden skall skonas i det längsta från de vedermödor, som redan gått ut över jorden. Ty Gud själv har rett en boning åt sin enfödde Son i ett av Nordlandets skimrande berg. Berget och landet skall länge vara överskuggat av Herrens hand. Var berget och landet finns, vet ännu ingen, men det skall uppenbaras i världens sista tider. Men innan den tiden kommer, har folken i Nordanlanden vikit av från Guds utstakade vägar. Ännu kommer Gud att förbarma sig över människorna i Nordlandet, därför att de är givmilda av sig. Men även det folket skall tilltaga i synd. Då kommer Gud att visa människorna sin enfödde Sons bostad i det skimrande berget, den boning, som han själv tillrett.
Det kommer en tid att råda stor häpnad inför Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud än kunskapens gud. Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar över folket, som bor där. Ytterligare gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på bergets topp, så att alla skall kunna se den. Åter skall människorna se och häpna över det stora undret. Gud kommer även en tid att skona Nordlandets människor från tidens vedermödor, så länge gudabilden visar sig, och dess boning inte krossats av människohänder."