osorterat

Det är mycket som jag nu gör för sista gången innan hemresan. Som här att beställa friterad sushi, eller att följa och hämtar barnen i skolan, byta några ord med trafikvakten Frida från Peru eller mamman till Sammys klasskamrat som längtar tillbaka till Italien. 

Men också att få ett leende och ett hello från främlingar jag möter på promenaden, sådana små saker som gör att jag känner mig hemma i vardagen här.

Men det har blivit dags att packa resväskorna för den här gången och kolla att biljetten är med. En tidig, kall och snörik vår lär vänta på mig därhemma.