osorterat

Jag är så glad att resan till fjällen blev av. Vädret verkade lovande och jag tog det lugnt, körde korta etapper och träffade andra som gjorde på samma sätt. 

Från Arjeplog fortsatte jag på riksväg 95 upp mot norska gränsen. Det låg stora dimsjok över landskapet, men lövträdens guld- och kopparfärger lyste upp. 

Väl uppe på ca 700 m höjd lyste solen och himlen var klarblå. Jag får alltid en härlig frihetskänsla på såna ställen. 

De platser som nämns på skyltarna känner jag väl till. De har oftast varit ämnen vid "efterskotersnacket" under vårvintrarna i fjällstugan. De flesta av dem har jag också själv varit till. 

Det blev ett par härliga timmar på gränsen mellan Sverige och Norge innan kallblåsten fick mig att krypa in i husbilen för lunch och en kopp hett kaffe. 

På vägen tillbaka mindes jag mycket som hänt där under åren som gått. När vi och Bosses åt surströmming vid gränsen på väg hem från en tur till Lofoten, när vi tältade i Tjärnberg och håret frös fast i tältduken, de stora fisketävlingarna i Jäckvik och mässan i det lilla kapellet när vi hade amerikafrämmande, den långa sjön Sädvajaure där en person i skotersällskapet somnade medan han körde för att det blev så enformigt. Ja, de har varit många roliga episoder.