osorterat

Det är bara att inse fakta. Campingturerna med min lilla tuffing är till ända för i år. Det har varit min första sommarsäsong på egen hand och jag "vintrar" den ytterst motsträvigt. Det känns så vemodigt.

Husbilen har gett mig ännu bättre självförtroende, jag har klarat av mer än jag någonsin trodde, bortskämd som jag var med att ha en händig man i familjen.

Det har blivit många turer med övernattningar på campingplatser, rastplatser och fricampingar. Körsträckorna har ibland fungerat som rena terapin. Jag har hunnit tänka och reflektera över mycket och förhoppningsvis lärt mig en hel del. Inte minst om mig själv.

Gemenskapen med mina campingkompisar har förstås varit viktig. Men också de ensamma turerna där jag fått nya, om än tillfälliga, bekanta har varit inspirerande. 

  

Jag ser fram emot nästa sommar, men tänker göra tiden fram till dess så bra som möjligt. Jag ska fortsätta att ta fasta på det latinska uttrycket Carpe diem, som enligt Wikipedia bör tolkas: ta vara på dagen, njut av dagen eller njut av den flyende dagen.