Carolas och Bettans kommentarer på förra inlägget fick mig att tänka efter. Hur lätt är det inte att halka in på hur fort tiden går? Det är så mycket jag vill hinna med, men dagarna rinner iväg som vatten mellan mina fingrar. Det är frustrerande och gör mig stressad.
Om jag istället kunde tänka: åh så härligt, jag har fått ytterligare en dag. Den ska jag njuta av. Jag hinner det jag hinner och ska vara nöjd med det. Resten ordnar sig säkert.
Det blir till att träna på att sätta sig ner, ta ett djupt andetag och leva mer i "nuet". Jag tror att fjällstugan kommer att fungera som en perfekt plats för det.