osorterat

Avslutning på seniorgympan för den här terminen. Jag och Inger får blommor av våra pigga damer och herrar. Vi trodde väl aldrig att det skulle bli sån uppslutning, och att närvaro-procenten skulle bli så hög, när vi bestämde oss för att prova på. Nu känner vi oss stolta över både dem och oss.
Och barnet inom oss lever tydligen fortfarande. Mitt i passet upptäcker någon att det snöar ute och vi blir lite extra uppspelta. Jag kan tänka mig att Pomel Ramels visa "Titta det snöar...." surrar i skallen på många av oss, trots att vi ska koncentrera oss på rörelserna. Tyvärr övergår nederbörden till regn vid lunchtid och det vita täcket smälter sakta bort.